Sammanfattning av dagen
Plats: Frescatibiblioteket vid Stockholms universitetsbibliotek
Presentation av deltagarna
Dagen började med en presentationsrunda av deltagarna, vilka var 32 personer från 18 olika bibliotek (samtliga 35 anmälda finns i bilaga). Namn, bibliotek, yrkesroll och var varje deltagande biblioteket befinner sig i sina Koha-processer framfördes. Det var ungefär lika många närvarande bibliotek som a) idag arbetar i Koha b) som har valt att byta till Koha c) som utvärderar Koha eller d) som deltog som omvärldsbevakning eller för att främja samarbete utifrån en nationell kontext. De närvarande biblioteken representerade bibliotek från de flesta sektorer: folk-, forsknings-, region- och specialbibliotek.
Samarbete
Vilka områden skulle det underlätta för enskilda bibliotek om det fanns ett samarbete kring?
Följande punkter identifierades och diskuterades vid mötet:
- Översättning
- Svensk dokumentation av hur man gör saker i Koha
- Testning av varandras utveckling
- Samarbeta om att identifiera önskad utveckling
- Samfinansiera utveckling
- Bevakning av vad som händer i den globala Koha-gemenskapen (främst pågående utveckling, men också t.ex. träffar och konferenser i närområdet)
- Fjärrlån
- Kommunikations- och informationsinsatser
Det stod varje deltagare fritt att välja vilka punkter de ville diskutera, och anteckningar fördes på tavla/anteckningsblock. Dessa togs sedan upp och diskuterades i helgrupp.
Anteckningar för respektive punkt:
a) Översättning
- Ny översättning på gång
- Viktigt [att det] finns svensk version
- Behöver förbättras
- Samarbete i grupp:
- 1 representant/bibliotek
- Komma överens om begrepp+definitioner röstning
- Nya versioner Nya begrepp att översätta
- Förslagslåda
- Nyhetsbrev eller dokument
- Försöka upprätthålla EN översättning, både för folkbibliotek och universitetsbibliotek
- Enkelt språk
b) svensk dokumentation
- Behov av förenklad manual
- Det finns internt utvecklade manualer från LTU
- FAQ – Tips & Tricks
- Översätta både anv. manualer + admin. Manualer [båda för personal, inte låntagare]
- Samla manualer som utvecklats på olika bibliotek för gemensam åtkomst
- Lätt sammanfattning vid varje ny version
- Dela upp akt. på olika bevakningsområden
c) Testning av varandras utveckling
- Testinstanser
- Plattform för att annonsera patchar
d) Samarbeta om att identifiera önskad utveckling
- Kan folkbibliotek och universitetsbibliotek + andra bibliotek använda samma utveckling eller finns det olika behov? Ex färrlån
- Önskemål om en gemensam svensk version
- Vem fångar upp och prioriterar behov?
- Stort intresse för att gemensamt fånga upp och hantera önskemål
e) Samfinansiera utveckling
- ”Crowssourcing-sida” för att samla utvecklingsbehov där de som är intresserade kan lägga in pengar. [Resten oläsligt, tyvärr]
- Identifiera gemensamma behov för alla Svenska bibliotek, borde kunna samfinansiera – ex. check av personnummer
- Hur samfinansiera rent praktiskt?
f) Bevaka communityt
- UX saknas
- Behov av samverkan gentemot communityt?
- Sprida erfarenheter (konferenser etc.)
g) Fjärrlån
- E.B.B.A – Luleå + Umeå (open source?)
- Viola – SUB (+flera?) open source i samarbete med andra?
- Norsk översättning av brittiskt system på gång [modul i Koha]
h) Informationsspridning/marknadsföring
- Utifrån communityt?
- Plattform för information? [Oläsligt]
Vilka punkter är de närvarande biblioteken mest intresserade av att samarbeta kring?
De närvarande biblioteken diskuterade sinsemellan och fick sedan ange vilka punkter de var intresserade av att samarbeta omkring. Detta skedde utan förbindelser, och ska mer ses som en intresse-kartläggning, där vissa bibliotek som ännu inte beslutat sig för att använda Koha mestadels avstod från att svara.
Fördelningen av svaren:
- 8
- 11
- 8
- 13
- 2
- 3
- 5
- 2
Utifrån svaren beslutades att skapa olika arbetsgrupper för de punkter med flest röster: översättning, svensk dokumentation, fjärrlån samt utveckling (en sammanslagning av punkt c och d, då båda dessa kunde rymmas inom ett större ”utvecklingsparaply”).
Former för samarbete: hur ska vi samverka?
Såväl fördelar som nackdelar diskuterades om en mer formell användargrupp eller ett mer löst sammanslutet nätverk. Det beslutades att, till att börja med, skapa ett nätverk. Om behovet uppstår går det att vid ett senare tillfälle skapa en formell användargrupp, med egen styrelse, ekonomi etc.
Nätverket kommer att vara öppet för alla som är intresserade av Koha, bibliotek men även privatpersoner, och kommer att att samverka inom ramen för de områden som diskuterats, med fokus framförallt på de prioriterade områden där arbetsgrupper startas. Nätverket kommer inte vara en egen juridisk person eller ha egen ekonomi, utan eventuella aktiviteter och kostnader bekostas av deltagande bibliotek.
För kommunikation beslutades att fortsätta använda Slack (koha.slack.com), då det upplevdes som en välfungerande plattform. Som ett första steg förblir det en stängd plattform, men i framtiden kan det möjligen öppnas upp mera. Utöver detta diskuterades behov av en webbplats för nätverket (koha.se?) samt en wiki eller liknande för att dela erfarenheter, dokumentation etc.
Vikten av sammankomster framhölls också för att dela erfarenheter och sprida information om Koha till intresserade bibliotek, där det är upp till varje deltagande bibliotek att bjuda in det övriga nätverket. Det står biblioteket som bjuder in helt fritt att arrangera nätverksträffen som de själva önskar, men det är önskvärt att dessa träffar är kostnadsfria om möjligt (men där deltagarna själva står för resa, kost & logi). Det är bra om nätverksträffar sker minst en gång om året, omväxlande mellan de deltagande biblioteken.
Uppstart: behov av riktade insatser för att starta upp/hålla samman nätverket
Det framfördes på mötet att det vore bra med en talesperson/sammankallande för nätverket. Det föreslogs att Viktor Sarge, med hans mångåriga engagemang för Koha, skulle tillfrågas om han kunde tänka sig en sådan roll (Viktor var med och arrangerade mötet men kunde inte närvara pga. sjukskrivning). Detaljer kring en sådan roll och eventuell finansiering får diskuteras med Viktor, om han visar sig intresserad.
Det beslutades också att skapa en styrgrupp för nätverket, för att samordna arbetet och hålla uppe aktivitet inom nätverket och dess arbetsgrupper. Följande personer valdes till styrgruppen:
- Ola Andersson från Luleå universitetsbibliotek
- Jessica Andersson från Alingsås bibliotek
- Andreas Hedström Mace från Stockholms universitetsbibliotek
- Anders Jensen-Urstad från Världsbiblioteket (inte närvarande vid mötet, men har tillfrågats och accepterat rollen i efterhand)
- Viktor Sarge från Regionbibliotek Halland (om han väljer att tacka ja, han är för närvarande fortsatt sjukskriven)