Dag 1 (4 oktober)
12.00-13.00 Registrering och lunch
13.00-13.15 Välkomnande tillsammans med Högskolan i Kristianstad
Hans Pålsson från Högskolan i Kristianstad öppnar mötet och hälsar alla välkomna. Hans redogör för praktiska detaljer kring lokaler och mötestider.
Den sittande styrgruppen presenterar sig, Andreas Hedström Mace – Stockholm UB, Ola Andersson – Luleå UB, Jessica Andersson – Alingsås bibliotek, Helena Sandström – Vaggeryds bibliotek, Viktor Sarge – Kultur i Halland Halland, Linda Göth – Katrineholm. Med i styrgruppen är även Anders Jensen-Urstad – Världsbiblioteket (deltog ej på mötet).
13.15-13.45 Danmarks tekniska universitet presenterar sitt arbete
Ole Michaelson och Kasper Bøgh Pedersen berättar om varför de valde Koha. De har innan lanseringen haft tät kontakt med Stockholm UB för att bl.a. se på möjliga ILL möjligheter till Koha. DTU lämnar Aleph som de haft i 28 år till att införa Koha. Andreas Hedström-Mace har besökt DTU och berättat om hur Stockholm UB använder Koha. DTU berättar att de hade stora problem med datakvaliteten i deras bibliotekskataloger efter 28 års användning av Aleph.
DTU tog fram en lista med framgångskriterier som ansågs behöva uppnås för att projektet skulle anses godkänt. Man valde Koha efter att ha pratat med Andreas Hedström Mace på Stockholm UB, Ola Andersson vid Luleå UB och Magnus Enger i Libriotech och var nöjda med vad man såg där. Ett viktigt kriterium var att Koha var Open Source. DTU förfogar över mer än 300 miljoner dataposter i sitt system. Man har importerat hela länkdatabaser och inte bara fysiska katalogposter.
Den slutliga migreringen gjordes hösten 2017:
- Aleph input stop 4 september 2017.
- Training / workshop 20 september 2017.
- Go–live måndag 2 oktober 2017.
- Man har bara migrerat bibliografiska data så under tre månaders tid måste hela beståndet återlämnas i Aleph och lånas ut på nytt i Koha.
- I det övergripande arbetet så beräknas Koha vara i normal drift i 2019.
DTU flaggar för att ett nordiskt Kohanätverk kan vara intressant för dem. Man kommer att gå live med ”search personalization” och ILL. DTU kör den senaste versionen av Koha (troligen 17.05). Man har ett två-årigt avtal med BibLibre som bl.a. innefattar fria uppgraderingar.
DTU har utvecklat ett OPAC verktyg som heter ”DTU Findit” som körs ovanför Koha. Man använder idag bara Koha för det fysiska ”printed materials” men även för att hålla koll på ILL. I Findit söker man titlar och får träffar och ser bl.a. hyllsignum och karta. Det går även att reservera bok och välja upphämtningsort. Det sker en automatisk direkt spegling av allting man gör i Findit gentemot Koha. Det går som anställd att söka i Findit på ex. e-post och få en lista på alla reservationer som gjorts i den e-postadressen.
Idag så fungerar Findit-systemet bra för utlämning av böcker men i återlämningsfasen så är det fortfarande åtskilligt manuellt arbete. Detta kommer att åtgärdas under nästa halvår. DTU menar att det är relativt enkelt att integrera Findit med Koha och att användare inte behöver fastna i Kohas OPAC utan kan använda egna motsvarande system.
13.45-14.00 Katrineholm presenterar sitt arbete
Linda Göth och Björn Hellberg från Katrineholm berättar om sitt Kohaarbete. Man är inte riktigt igång ännu men är i startgroparna. Katrineholm har ett huvudbibliotek, 3 filialer och 16 skolbibliotek. Allt detta ska in i Koha. Alla filialer och skolbibliotek har utbildad personal. Idag är man tre personer som jobbar med Kohaarbetet. Linda, Björn och en webbredaktör. Katrineholm har varit med i flera Kohaträffar och har gjort ett studiebesök hos Alingsås. Man har även gjort en mindre processkartläggning av de viktigaste flödena. Tidskrifter och fakturahanteringen är fortfarande kvar att titta på. Man har fått flaggat från upphandlingsenheten att upphandling av nytt system behövs och då är Koha ett bra alternativ. Katrineholm har haft en testserver igång under en längre tid och har gjort tester. Man har även kontinuerligt informerat personalen kring Koha. Mycket av informationen är att lugna ned personalen som i vissa fall är skeptiska eller stressade. Det har varit funderingar eftersom det är flera skolbibliotek och att Kohas OPAC inte är lika utvecklade och ser lika trevliga ut som det nuvarande OPAC-systemet. Det blir troligen att man går över till att använda Kohas OPAC och att även om det blir en liten försämring från vad de har idag till en början så väntas man kunna jobba ikapp funktionaliteten under en tid.
Man har skrivit på avtal med Libriotech för migrering, support och drift. Man är mycket nöjd med den hjälp man fått från olika studiebesök under förprojekteringen.
13.45-15.00 Open spaces med flera olika diskussionsteman
15.00-15.30 Fika
15.30-16.00 Summering av Open spaces
Hans Pålsson håller i summeringen av open spaces.
- Hans Pålsson börjar med att diskutera om fjärrlån. Man redogjorde för hur situationen ser ut. Det finns ingen fjärrlånemodul men det är på gång en ny utveckling. Antingen har man byggt ett system utanför eller så bygger man in ett. Högskolan Kristianstad, Högskolan i Gävle, Vaggeryd, och Alingsås är med idag. Libriotech bygger systemet och källkoden till den kommer att vara tillgänglig online. Funktionalitet för fjärrlån mellan bibliotek verkar inte vara ett så stort problem som man kanske skulle kunna tro, i vart fall gäller detta för större universitetsbibliotek. Istället för att hantera fjärrlån i Koha, har det byggts externa ”mellanlager” som sköter fjärrlån. Lund bygger ett system som ligger utanför Koha, men behöver stöd för protokoll för att det ska fungera (protokollnamn???). SU har Viola, Luleå EBBA och så vidare. Spåret pratade vidare utifrån en presentation av det projekt som drivs av Alingsås, Gävle, Högskolan Kristianstad med flera och som syftar till att låta Libriotech bygga ett fjärrlånesystem som fungerar i Koha. Systemet är tänkt att vara klart under hösten/vintern 2017.
- Viktor Sarge berättar om diskussioner kring OPAC. Blandad grupp där en del hade Koha i drift och en del var på väg mot Koha. Det är populärt med listor och automatgenererade listor är möjligt. Det finns inget bra redaktörsvertyg till OPAC:en idag i Koha. De akademiska biblioteken har inte heller detta behov med OPAC:en som andra bibliotek. Att utföra en användarundersökning vore intressant. Man pratade om vänliga system. Visa information och på ett vänligt sätt och säg till när något går fel. Kolla på användarbeteenden ex. sökbeteenden mm och om det uppmärksammas problem så koppla ex. vidare till personalen.
- Emma Gustafsson berättar att gruppen talade om hur varierat alla jobbar med förseningsavgifter. GUB planerar att införa automatiska omlån för bl.a. forskare. GUB har en fakturadatabas som de använder externt för Koha. Det finns behov att automatiskt generera fakturor baseras på olika parametrar. Istället för bara ett underlag som Koha ger idag. Gruppen diskuterade även behörighetssystemet som används idag. Vilka rättigheter ska de olika användarna i biblioteket ha?
- Andreas Hedström Mace. Varför har vi nätverket? Kasper från DTU tog upp frågan kring kontinuitet. Det fanns behov av att insamla och sprida information i nätverket. Det fanns lite idéer kring utveckling. Gruppen har en idé att starta ett nyhetsbrev där styrgruppen ex. två-fyra gånger per år skickar enkätfrågor till alla kontaktpersoner och sedan baserat på detta skickar ut nyhetsbrev till nätverket.
- Berit Nord berättar om behov hos folkbiblioteken. Ibland är det blandning av folkbibliotek och skolbibliotek de har olika behov men kan behöva samsas.
- Viktor Sarge berättar om översättningsarbete. Koha Sverige är bra översatt just nu. Dock så kommer det cirka 2000 nya ord varje halvår som behöver översättas. Till den grundläggande översättningen så föreslås utse någon i nätverket som varje halvår får i uppdrag att samordna översättning i nätverket. Det pratade också om att inte bygga olika terminologi. Att vi ska försöka samsas oavsett bibliotekstyp i samma spår och inte göra separata ”forkar”.
- Hans Pålsson berättar om teknik och utvecklingsspåret. Det finns personnummerhantering i Koha enligt ett förslag från Region Halland. Detta arbete har inte alla uppmärksammat ännu. Helena Sandström och Magnus Enger tittar på den under hösten. Tony Mattsson frågar om det är andra som migrerar data idag i så fall ta gärna kontakt med honom. Hur fungerar det med programmering och uppdateringar? Det fungerar så där. Går det att öka takten frågar gruppen? Kan man uppdatera kärnan utan att olika funktioner störs. Kontentan är att det är möjligt att bygger man för mycket på plugin så utarmas kärnan. Sättet att utveckla snabbare och enklare kan vara att vara mer aktiv i nätverket. Spåret var välbesökt och om tid hade funnits hade diskussionerna blivit fler, men följande avhandlades. Personuppgifter: utifrån det dokument som Viktor Sarge publicerade i Slack ställdes frågan om det fanns intresse för att utveckla en funktion för kommunikation med SPAR/Navet, Skatteverkets ”personuppgiftsdatabas”. Nu verkar det inte som om detta är ett prioriterat ämne för nätverkets deltagare. Däremot efterlystes funktioner som validering av personnummer i Koha, dubblettkontroll (att man inte lägger in samma person flera gånger), obligatoriskt fält för personnummer m.m. Programmering & uppgradering, öka takten i kodutveckling: Frågan initierades delvis av GU som arbetar för ett pluginsystem i Koha. Om man skriver egna patchar och kod, skrivs det över av Koha-installationen vid uppgradering och så måste man göra om implementeringen. GU har löst detta genom ”forkning”, men arbetar samtidigt för att få in sin kod i community-releasarna. I relation till detta pratades det om vikten att engagera sig i utvecklingen av systemet. När ”gamla rävar” slutar att arbeta med koden försämras kvaliteten vilket är synligt i Koha-projektet. OpenSource-idén bygger på att användarna engagerar sig i systemets utveckling och det gäller också deltagarna i nätverket. Fastän ett plugin-system förenklar lokal utveckling så riskerar det också att urholka arbetet med Kohas kärna, vilket kanske är en risk vi inte vill ta. Utöver detta lyftes också tanken att vi kanske skulle ha en Nordisk Koha, en forkning som anpassas för våra förhållanden men som ändå kan bidra till utvecklingen av kärnan.
- Michaela Rings och Cecilia Alfredsson berättar om hur organiserar biblioteken som använder Koha arbetar med SQL rapporterna. Dels finns det i Koha grundfrågor som går att använda men det går även att skapa egna rapporter via SQL. Går det att dela dessa SQL rapporter mellan biblioteken i Sverige. Ifall man stöter på problem med skapandet av en SQL rapport går det då att få support på slack? Cecilia nämner att statistisk är väldigt begränsad. Går det att skapa andra vyer till detta?
16.00-17.00 Koha-gemenskapens QA-process & översättning samt presentation av nätverkets wiki
Andreas Hedström Mace berättar om hur Kohas QA process ser ut. 2011 så ändrades releasen från kontinuerlig till tidsbaserad. Sedan dess så släpps releaser varje halvår. Från och med release 16.05 så ändrades benämning till: ”år två siffor”.”månad två siffor”. Ex. 17.05.
I Koha finns ett QA workflow. Det börjar med att en utvecklare tar fram ny kod till Koha. Därefter passerar varje ändring ett antal olika passager i kvalitetsprocessen innan det till slut hamnar i en godkänd release. Alla ändringar hanteras i Kohas egen BugZilla server. Det går att testa buggar (sandbox/kohadevbox), delta i diskussion (buggar in Discussion). OBS! Documentation Sprint Day är 5 Oktober 2017.
Andreas visar hur Koha.se/wiki fungerar och vad som finns på den. Nätverket uppmuntras att läsa på den och att registrera egna konton. Nya konton registreras genom att man anmäler i formuläret på första sidan i http://koha.se att man vill få ett wikikonto.
Se hela presentationen här: http://koha.se/wp-content/uploads/2018/04/2017-Kristianstad-Kohas-QA-process-Andreas-Hedström-Mace.pdf
Viktor Sarge berättar om översättning av Koha. Hur gör man rent hands-on? Var går man in för att hjälpa till?
- Skaffa konto på http://translate.koha-community.org/accounts/register (Pootle) när du vill bidra
- Översätt hellre online än offline.
- Vi koordinerar oss på Slack kanalen #u-översättning där kan man diskutera olika termer.
- Det finns inget sätt att se översättningarna i sitt eget sammanhang utan det jobbas lite i blindo tyvärr.
- Det finns en internationell e-postlista där man får info om när det ska översättas eller ställer mer generella frågor (To subscribe or unsubscribe via the World Wide Web, visit http://lists.koha-community.org/cgi-bin/mailman/listinfo/koha-translate).
När?
- Ett projekt finns för varje Koha-version. Arbeta alltid med den senaste.
- Nya texter (ca. 2000 ord) kommer vi ny utveckling.
- Timing – vid underhåll: fokusera på string freeze-veckan två veckor innan den nya releasen. Information om string-freeze veckan fås i den internationella listan (se ovan).
Hur?
- Hoppa över de ord/fraser du inte förstår!
- Behåll formateringen med alla specialtecken och nuffror exakt förutom s.k. sysprefs.
- När man är tveksam ifall det blivit rätt kryssa i rutan ”needs work”
- Det finns kortkommandon för längre sittningar.
- ”copy into translation” vid mycket syntax
- Saknade knappar? Behörighetsproblem
- Kontext i ”mystiska rutan till vänster”.
Strul?
- Translation manager – behörigheter, trasiga filer, server strul. Kolla release team.
- Just nu har Ola och Viktor högre behörigheter till svenska översättningen.
Förslag idag
- En ansvarig per release/varje möte utse en ansvarig samordnare för att koordinera och underhålla översättning.
Se hela presentationen här: http://koha.se/wp-content/uploads/2018/04/2017-Kristianstad-Översättning-Viktor-Sarge.pdf
17.00-17.15 Visning av biblioteket
18.00- Gemensam kvällsaktivitet
Kvällen tillbringades på restaurangen Lilla P i centrala Kristianstad. Lokalen bjöd på trevlig inramning och god mat.
Dag 2 (5 oktober)
09.00-09.15 Uppstart dag 2, praktiska frågor
09.15-09.30 Deichmanske bibliotek i Oslo presenterar sitt arbete
Stian F. Kristensen berättar om hur Deichmanske går över till Koha. Det är ett omfattande uppsättning system man arbetar med och har utvecklat. Bl.a. en frontend som är en OPAC, ett katalogiseringsverktyg och ett system för koppling till utlåningsmaskinen.
Det kan delas upp i Katalogisering, Sök, och Min Sida detta kopplas till en Apache Jena ”Linked data store”.
Varför Koha?
- Oslos nya huvudbibliotek öppnas 2020. Det är en stor satsning och ett miljardprojekt. Den nya byggnaden ska fyllas med digitalt innehåll och ett varierade utbud av tjänster. Det blir en massiv uppskalning av IKT tjänster. Man märkte under förarbetet att existerande dataformat i bibliotekets system inte nådde de mål som den nya uppsättningen IKT tjänster krävde/kommer att kräva.
- Det skulle ge färre lokala klienter, ändringar kan rullas it omedelbart och tjänster är tillgängliga på alla plan.
Vad har man lärt?
- Byte av bibliotekssystem är en tung process.
- Att utveckla egna tjänster är krävande både för organisationen och för ett nytt utvecklarteam. Koha är enligt Stian inte ett bättre system än andra kommersiella system och konkurrerar särskilt med tanke på pris.
- Att äga egen data skapar nya möjligheter.
- En tjänsteorienterad arkitektur ger kort väg från idé till genomföringen.
- Man ser möjligheter man tidigare inte hade drömt om.
Vad jobbar man nu med?
- En ”sökmotor” som knyter samman olika datakällor till samma system.
- Beställning på verksnivå är första verkliga förtjänsten att ha RDF.
- ILL fjärrlån som baseras på Koha.
- Hyllskannare som går igenom lokalen och inventerar hyllorna och kollar att böckerna är på rätt ställen.
- Automater med webbgränssnitt som snackar med RFID-enheten i maskinen.
- Man tar fram en betalningslösning.
Allting som utvecklats finns att hämta som källkod på https://github.com/digibib/ls.ext
Man använder ElasticSearch eftersom det är mycket snabbt men det har krävts jobb att få det att fungera. Man kommer att använda sorteringsmaskiner och Koha kommer att bestämma var böckerna ska sorteras.
Se hela presentationen här: http://koha.se/wp-content/uploads/2018/04/2017-Kristianstad-Deichmanske-bibliotek-Oslo.pdf
09.30-10.30 Workshop hands-on
Spår 1 Översättning i Koha
Spår 2 Kohas QA-process
Spår 3 Mingel med diskussioner
Spår 4 Träffa Kohaleverantörer
10.30-11.00 Fika
11.00-12.00 Nya dataskyddsförordningen (Amelia Andersdotter)
Amelia Andersdotter berättar om dataskyddsförordningen. Hon verkade i Europaparlamentet för piratpartiet under några år. Hon berättar om identitet och vad som utgör en identitet. Varje medlemsland i EU har sin egen tradition kring identitetshantering.
Dataskyddsförordningen är en allmän förordning om dataskydd som gäller alla utom brottsbeskyddande myndigheter. Det finns även ett dataskyddsdirektiv.
Data och metadata => information => kunskap och teorier => makt
Förordningen syftar att återställa individens makt mot dataägarna och därmed utjämna obalansen som råder idag.
Stora företag har valt att sätta sina företag i medlemsländer som har svag tillsyn av dataskydd.
Nya regler behövdes för det fanns 28 olika regelverk i Europa kring detta och de gamla reglerna var 17 år gamla. Det är först nu 2018 som medlemsländerna har accepterat att tillsammans införa denna typ av långtgående EU-lagstiftning.
De formella skälen för dataskyddspaket är:
- Europeiska stadgan för grundläggande mänskliga rättigheter, artikel 7 och 8.
- Europeiska konventionen för mänskliga rättigheter.
- Europeiska rådets konvention om dataskydd.
- Demokratiskt antagen lag.
Anledningen till dataskyddsförordning kommer ur tanken om:
- Rätten att vara hemlig och bli lämnad i fred.
- Att få ha saker för sig själv.
- Att inte behöva lämna ut sig.
- Att få vara i fred från omvärlden (1870-tal).
- Rätten att forma och bestämma den egna identiteten.
- Insyn och möjlighet att godkänna vilka relationer man har till omvärlden.
Vad kan en individ förvänta sig av en institution?
- Det ska framgå vem en enskild har relationer med.
- Vad innebär relationen specifikt.
- Den enskilde ska ha rätt att veta när något gått snett.
En informerad privatperson kan fatta bra beslut.
Det har införts effektiva sanktioner:
- Upp till 4% av årsomsättningen kan tas i administrativa avgifter.
- Det kan vara dyrt och svårt att följa dataskyddsförordningen och därför behöver företagen ta tag i detta för att undvika dyra avgifter.
Datainspektionen i Sverige är kraftigt underbemannad anser Amelia.
Det finns flera pågående och nyligen avslutade utredningar kring datalagar och dataskydd.
Regeringen i Sverige har i princip inte tagit sig an andemeningen av dataskyddsförordningen tycker Amelia. I Sverige råder klimatet att ”Individen ska inte få mer rättigheter och företag och myndigheter ska kunna fortsätta som tidigare” tolkar hon regeringens position.
Det finns en datatjänst som utvecklats av Dataskyddsföreningen som heter https://webbkoll.dataskydd.net där olika webbplatser kan testas. Tjänsten är finansierad av Internetfonden.
Tipset som Amelia ger är att överimplementera! Dvs att tolka förordningen mer stringent än vad lagen kräver. Ett ytterligare problem tycker Amelia är att regeringen inte godkänner EU-domstolen som författningsdomstol i dessa frågor trots att den uttalat sig ha legislativ makt.
”Försök dataminimera användningen av personuppgifter” är ett tips.
Amelia tipsar på forskning i Sverige och världen som jobbar kring dataskyddsfrågor.
Vill man veta mer kan man fråga Amelia på amelia.andersdotter@dataskydd.net .
Amelias presentation kan laddas ned här: https://dataskydd.net/sites/default/files/koha_anvandardag_okt_2017.pdf
Mer info på https://dataskydd.net/
12.00-12.30 Svensk roadmap, hur samarbeta i Kohasverige
Möjliga vägar framåt för att bidra till ökad samarbete och kompetensutbyte inom nätverket diskuterades.
Att sprida information bättre inom nätverket, så att medlemmarna får bättre översikt om vad som händer på de andra deltagande biblioteken, framfördes flera gånger under dagarna och styrgruppen tog fasta på det tidigare förslaget om att skapa ett nyhetsbrev. Målet är att skicka ut ett nyhetsbrev ca en gång i kvartalet, där varje kontaktperson i nätverket kommer kontaktas inför utskicken och ombes skriva några rader om vad som händer med/kring Koha på sitt bibliotek.
För att förbättra möjligheterna att samarbeta inom de olika övergripande områdena i nätverket, och att försöka driva arbetet framåt föreslog styrgruppen att samordnare tillsätts för översättning och dokumentation, samt en arbetsgrupp för utveckling (som anses vara ett mer ”arbetsamt” område). Mötet biföll, och tanken är att dessa personer tillsätts per halvår. Det finns dock inget hinder för att samma person fortsätter under flera perioder, tvärt om är det bra med stabilitet i rollerna.
Val av personer sker antingen på Slack eller användarmöten. Nomineringar av personer för samordnarroll/arbetsgrupp för utvecklingssamarbete lämnas på Slack. Sista anmälningsdatum är 31 oktober.
Styrgruppen berättade även om att Alingsås bibliotek tillsammans med Svenska Kohanätverket (via styrgruppen) beviljats medel från KB på 600 000 kr! Dessa medel ska inte gå till utvecklingsarbete, utan syftar till att öka kompetensen och samarbetet kring Koha. Bland annat kommer det avsättas pengar för deltagande i KohaCon, den återkommande internationella Kohakonferensen, för personal från både folk- och forskningsbibliotek (boende och flygresor), för att skapa svensk dokumentation, fördjupningar inom de tekniska lösningar Koha använder samt att ett antal informationstillfällen, fortbildningsdagar och workshopar erbjuds nätverkets medlemmar. Mer information kommer senare.
12.30-13.00 Avslutande diskussion och sammanfattning av dagarna.
Användardagarna sammanfattades kortfattat och deltagarna fick lämna feedback och kommentarer. En skriftlig utvärdering kommer skickas ut till deltagarna en vecka efter mötet.
Ordet lämnades också fritt för kommentarer, tankar och frågor. Bland annat ställdes en fråga om hur övergången till LIBRIS XL kommer påverka Koha, vilket Tomas Friberg från KB besvarade.
Bibliotek som är intresserade av att arrangera kommande användardagar är välkomna att hör av sig till styrgruppen eller på Slack. Alingsås bibliotek nämnde på mötet att de kan tänka sig att hålla nästa möte.
Slutligen tipsades det om en hackfest i Lund som arrangeras av Lunds universitetsbibliotek och Svenska Kohanätverket, som äger rum 29 november.
