Tid: 26 mars 2019 13.00-17.00, 27 mars 2019 09.00-13.00
Samt valfri workshop/hackfest 27 mars 13.00-17.00, 28 mars 09.00-13.00
Plats: Skövde Kulturhus (https://goo.gl/maps/c7wNNW2m6582)
Kostnad: Ingen kostnad
Anteckningar under dagarna: Ola Andersson
Fotografier av: Andreas Hedström Mace
Svenska Kohanätverket bjuder tillsammans med Bibliotek Mellansjö in till ett användarmöte för alla som använder, har beslutat att införa, undersöker eller är intresserade av det öppna och fria bibliotekssystemet Koha. Mötet är även öppet för leverantörer av Kohatjänster. OBS! Till hackfesten blir det praktiska uppgifter så ta med en egen laptop för att kunna delta aktivt. Hashtag för mötet är #swekohails
Dagsprogram 26 mars 13.00-17.00
Moderator: Andreas Hedström Mace
11.30-12.00 Registrering och möjlighet att lämna väska i Frejasalen
12.00-13.00 Lunch på restaurang Sällskapet (i Skövde Kulturhus – http://sallskapetskovde.se/ )
13.00-13.15 Välkomnande av Johan Fransson, bibliotekschef Tibro bibliotek, Bibliotek
Mellansjö
Johan välkomnar till mötet och är glada att få ta emot alla till användarnätverket och drar en del praktiska frågor kring användardagarna. Moderator under dagen är Andreas Hedström Mace.
13.15-13.30 Koha i Västmanland, Karin Engström, Region Västmanland
Karin berättar om arbetet med bibliotekssamverkan för att få till bibliotekssamarbete i Västmanland – en region med 10 kommuner. Paragraf 11 och paragraf 14 i kommunlagen har varit ledande för deras arbete. Kommunernas storlek varierar från 5000 till 150 000 personer. Man har under de senaste åren tittat på Koha som ett möjligt alternativ. En engagerad systemarkitekt frågade avgörande frågor som gjorde att man på allvar gick mot Koha. Man gick ut och frågade på marknaden efter webbaserade system och såg att det finns få alternativ för folkbibliotek. Efter några försök och ansatser så kom man till Koha och beslutade sig till slut för att gå vidare med Koha. I september 2018 beslutade man sig för ett regionssamarbete kring Koha.
Var det enkelt? Nej det var en del komplikationer. Hur upphandlar man open source? Hur värderar man kvalitet? Hur fungerar låneregler och ersättningar? Hur fungerar det med avtal? Hur fungerar det med förvaltning? Man använde sig av SWOT modellen för att hitta lösningar. Man fick genomgång av PM3 metoden. Styrgruppens arbete och inställning ändrades och förbättrades under resans gång. Genom ett antal aktiviteter i Kohasverige så föll bitar på plats. Man har i och med samarbetet sänkt sina årliga kostnader med två miljoner kronor.
Alla utom två kommuner kommer att gå med i Librissamarbetet. Sjukhusbiblioteken är ännu inte mer men kan komma framöver.
Presentation: http://koha.se/wp-content/uploads/2019/04/2019-Skövde-Karin-Engström-Västmanland-goes-Koha.pdf
13.30-13.45 Rapport från KB-projektet, Örjan Hellström, projektledare, Kultur i Väst
Projektet med finansiering från Kungliga Biblioteket startade 1 november 2017 och kommer med förlängning att avslutas 30 juni 2019. Huvudspåren i projektet är:
- Kunskapsdelning och utbildning
- Nätverk nationellt
- Nätverk internationellt
Kick-off var ett uppstartsmöte med workshop i Stockholm 2018-01-17.
Det har tagits fram instruktionsfilmer och –texter. Det finns en arbetsgrupp och man delar lokalt producerat material. Det har varit workshop-kursdagar och användarmöten i Alingsås, Luleå och Skövde. Sen har det stöttats för jobbskuggning och ersättning för resa och boende till internationella konferensen kohacon. På Kohas wiki (koha.se/wiki) finns ett femtiotal lokalt producerade manualer tillgängliga. Man har översatt implementationschecklistor och fler delar av manualen kan bli aktuella. Projektet har tagit fram och lagt ut på koha.se en introduktion till hur Koha fungerar på en internationell nivå. Ett antal instruktionsfilmer har tagits fram och lagt upp på koha.se och koha.se/wiki.
Inom nätverket nationellt finns arbetsgrupp för samordning utveckling som Andreas Hedström Mace leder och en grupp kring översättningar som Ola Andersson leder. Varje månad håller projektet ett antal videomöten där aktuella frågor kan dryftas.
Kommunikationsplattformen för samarbete är Slack. Internationell närvaro ges genom finansiell stöttning av deltagande till KohaCon18 i Portland och KohaCon19 i Dublin.
Presentation: http://koha.se/wp-content/uploads/2019/04/2019-Skövde-Örjan-Hellström-KB-projektet.pdf
13.45-15.00 Open spaces med flera olika diskussionsteman
15.00-15.30 Fika
15.30-16.00 Summering av Open spaces
Webbutveckling OPAC
Mötesledare och antecknare: Berit Nord, Vaggeryds bibliotek
I vår grupp kom vi fram till att vi hade lite olika behov delvis beroende på bibliotekstyp.
Det finns tre olika behov. Ett är att implementera OPAC i en opensource lösning som ersätter Axiells Arena. Den här gäller framförallt folkbibliotek.
Ett annat behov är att gå samman och utveckla specifika funktioner för Koha.
Ett tredje är att förändra texter i Koha.
Mellansjö har gjort en förstudie för att se vilka funktioner som behövs. Man har inte bestämt hur man ska gå vidare, däremot har man många idéer. Vill göra något roligt med data som är fritt tillgängligt.
Vaggeryd visade hur man arbetat med WordPress med inspiration från norska Weblöft.
Drupal är ett annat förslag på CMS som kom upp.
I Finland har bibliotek, arkiv museum gått samman i en gemensam portal Finna.fi och där använt VuFind. Det är ett verktyg som utvecklat https://finna.fi för bibliotek av bibliotekarier. Kanske något för oss också.
Västmanland har avtalat med Imcode att de ska göra en biblioteksportal åt dem.
Blekinge tekniska högskola vill kunna göra enkla förändringar i Koha. De har nu en omgjord KohaOPAC.
Luleå använder OpacUser systeminställningar för att ändra i OPAC.
Många bibliotek efterfrågar en betalningslösning som håller för framtiden. Inloggning med bankid är också efterfrågat.
Vi vill också kunna integrera katalogen med andra leverantörer t ex Elib.
Fungerar det med EBSCO?
Webbutveckling personalgränssnitt
Mötesledare och antecknare: Hans Pålsson, Högskolan Kristianstad
Intresset för webbutveckling personalgränssnittet är ganska stort, kanske är det så att vi ”nordbor” är mer intresserade av stil och hur saker ser ut än resten av världen. Det viktigaste är funktionaliteten.
Frågan restes om KB kan ta på sig att betala för utveckling av gränssnittet. Svaret kom vid summering av diskussionen att KB nuförtiden aldrig tar på sig att utveckla enskilda tjänster, det är även tveksamt att man skulle kunna få projektbidrag för något sådant. Med andra ord är det upp till den som önskar utveckling att själv göra den, antingen genom att finansiera en leverantör som arbetar med det, eller genom att själv ta tag i det rent praktiskt.
Det finns exempel på bibliotek som har arbetat med personalgränssnittet för att göra det tydligare.
När man pratar om gränssnitt är det som kommunal, regional eller statlig institution väldigt viktigt att tänka på tillgängligheten. System ska kunna användas av alla typer av användare. Här finns en öppning att utveckla gränssnittet, inte bara för att göra det ”snyggare” utan för att se till att alla oavsett förutsättningar kan använda Koha. En annan aspekt är hur OPACen används. Idag är mer än hälften av alla besök gjorda på mobila enheter, telefoner, surfplattor etc.
Mer konkret: Region Halland eftersöker bättre bildhantering, inte bara visning av bokomslag. En konstdatabas har Koha som grund och för att den ska kunna användas fullt ut behövs korrekt hantering och presentation av bilder på konstverk. Bilder måste kunna visas på fler platser i systemet, en konkret önskan är att kunna producera utlämningskvittering/kontrakt där det tydligt syns vilken konst som lämnats ut.
Förhandsvisning vid meddelandehantering: önskvärt att när man arbetar med att skapa kvitton, epost m.m. kan se resultatet som en sorts förhandsvisning direkt i administrationsverktyget.
Kvittohantering/konfiguration av skrivare: något svårhanterat i Koha idag. LUB har arbetat med detta och dokumenterat i den officiella wikin men åtgärderna måste utföras per dator, inställningarna styrs inte på serversidan.
Open Space diskussion om GDPR
Mötesledare och antecknare: Helena Sandström
Intressanta diskussioner om GDPR, tydligt att vi tolkar reglerna lite olika på olika bibliotek och får olika besked från jurister och mfl
- Avtal m leverantör – viktigt att ha ett korrekt avtal med sin leverantör. Finns förslag på avtal från SKL – Förslag från Kasper: Lägg upp exempel på olika GDPR-avtal på koha wiki så vi kan lära oss av varandra.
- Låntagarblanketter för godkännande av GDPR.Hylte fick ta fram nya blanketter för nya låntagare – blir många pärmar. Flera bibliotek använder webbfromulär istället. Många valde att informerade befintliga låntagare om nya regler istället för att ta in nya godkännande, vissa valde att låta alla låntagare godkänna nya avtal.
- Gallringsregler för låntagare: låntagare måste ha gallringsregel antingen med bestämd tid ex 2 år eller när de varit inaktiva ex 6 månader. Raderade låntagare måste ibland raderas en gång extra i tabellen Deleted borrowers, töm tabellen.
- Reservationslappar – anonymisera namn, vad använda istället ? löpnummer, låntagarnummer, vissa låntagare tycker att det är svårt att hitta sina böcker på reservationshyllan.
Personalens arbete i KOHA:
- Kasper: Skärm i disken kan vara en säkerhetsrisk, man kan se för mycket personuppgifter på skärmen i vissa vyer i KOHA. Kan man kanske dölja fler fält ?
- Tänk på inloggningsrättigheter på olika nivåerLund har fått besked att inte använda diskinloggning utan ska vara personlig inlogg, glöm inte logga ut när man lämnar datorn.
- Sekretessavtal för personalen kan behövas ex tillfällig personal, sekretess på lån och även om man hjälper låntagare med datorer sökningar
XSLT-mallar (presentation av träffresultat m.m.)
Mötesledare och antecknare: Hanna Dehlin
Utgångspunkten för diskussionerna var att vi tillsammans ville lära oss mer om XSLT och vad dessa mallar kan användas till.
Vi inledde med att fastställa vad XSLT är för något; en mall som omvandlar XML till något annat, vi tittade på de mallar som omvandlar MARCXML till HTML. Vi konstaterade att det är enkelt att ta bort fält som man inte vill visa från mallen och man kan också relativt enkelt lägga till fält att visa. Göteborgs UB och Lunds UB har använt sig av XSLT för att göra detta för träfflistor och i den detaljerade vyn. Någon i gruppen hade också använt XSLT för att kunna öppna XML i Excel.
Vi identifierade också var i filstrukturen på servern man kan hitta XSLT-mallarna och vi tittade också i en XSLT-mall för att se hur de är uppbyggda
Nordiskt samarbete – Open spaces
Mötesledare och antecknare: Andreas Hedström Mace
Vi började med en genomgång av vilka som deltar i samtalet.
Diskussion: Varje land har olikheter, men vi bör försöka hitta gemensamma punkter. Utvecklingsmässigt vore det bra att kunna samarbeta med att godkänna varandras utveckling. Men helst ingen egen nordisk Koha version, det finns problem med att upprätthålla egna forkar.
En deltagare beskriver problemen som Oslo folkbibliotek har med mycket lokala fixar, som är svårt att hantera. Kan de gå till communityversionen?
Jättebra idé att jobba tillsammans kring utveckling.
Hur kan vi samarbeta?
Prata med varandra och jobba tillsammans. Viktigt att sprida godkännanden mellan länder så det inte är samma bibliotek som arbetar tillsammans.
Går det att hitta någon infrastruktur? Plattform för att sprida utveckling, vad pågår?
Diskussion på Slack.
Hur ser användargrupper/samarbete ut i andra länder?
Finland har ett community, inte Norge eller Danmark (som bara två bibliotek som använder Koha).
Förslag på en sak vi kan samarbeta kring: migrering. Skript kan delas etc.
Hur kan vi samarbeta mellan användargrupperna?
Förslag: rocket chat, ett alternativ till Slack.
Förslag: det finns andra open source möten, kanske är det bra att delta vid sådana tillställningar.
Det framförs en fråga om upphandlingar, och hur de fungerar. Samt problemen med att folk inte vet hur de ska skriva upphandlingar. Ska nätverket sammanställa material om detta? Kan leverantörerna samarbeta kring svar på förfrågan om information?
“Illustrative cases on how you work with open source.“
Open space – Periodika
Mötesledare och antecknare: Emma Ternerud
Gruppen som träffades för att tala om periodika diskuterade framför allt tre delar: Migrering av data, mönster och länkning mellan poster.
Migrering av prenumerationer
Olika bibliotek i gruppen hade olika erfarenheter av att migrera sina periodikabestånd till Kohas prenumerationshantering. För vissa har det efter mycket förarbete gått väldigt bra, medan det för andra inte gått alls. Detta beroende på förutsättningar som tillgång till egen utvecklingsavdelning och vilket system som varit utgångspunkten för migrationen.
De bibliografiska periodikaposterna har dock migrerats utan problem.
Några av biblioteken använder inte periodikadelen i Koha alls utan nöjer sig med bibposter och lägger till nya nummer som exemplar.
Det finns ett förslag inom communityt om att lägga till formatet Marc holdings data i Koha, vilket skulle ge möjlighet till en mer avancerad beståndsregistrering. Information om detta finns här https://wiki.koha-community.org/wiki/MARC_Holdings_Records_RFC
Periodikamönster
Av de närvarande hade de flesta inte migrerat sina tidigare periodikamönster utan skapar nya i Koha utifrån behov, efterhand som tidskrifterna ankommer till biblioteket. Ett undantag är Lunds UB som har migrerat sina periodikamönster.
Eftersom gränssnittet där vi lägger till nya mönster inte upplevs som helt enkelt att använda så väcktes frågan om det skulle kunna vara intressant att dela mönster med varandra. En möjlighet skulle kunna vara att en ny slackkanal öppnas för detta ändamål.
Andra frågor som togs upp rörde bl a möjligheten att spara prenumerationer utan att lägga in ngt mönster alls, möjlighet att modifiera nummer vid ankomstregistreringen och hur Koha hanterar uträkningen av nästkommande nummer vid mottagande av dubbelnummer.
Ett förslag är att vi framöver bokar in ett zoommöte med periodika-tema där dessa och andra periodikafrågor kan diskuteras igenom ordentligt.
Länkning mellan poster
Vi diskuterade möjligheter till koppling mellan huvudposter och delposter vid t ex hänvisningar och årsposter. Det verkar som att olika bibliotek hanterar detta på olika sätt beroende på hur det var hanterat i tidigare system. På Göteborgs UB har man tidigare länkat mellan huvudpost och delposter dels med hjälp av BIBID i 901b samt med hjälp av låtsasexemplar som via information i callnumber hänvisar till beställningsbar titel. Detta kommer att arbetas om och dessa poster kommer istället att länkas via exemplarposternas URI-fält där målpostens streckkod placeras.
På kohas wiki finns information om hur poster kan länkas i Koha, vilket eventuellt kan vara användbart: https://wiki.koha-community.org/wiki/Sets_with_Volumes
Cirkulationsfrågor/Koha i infodisk
Mötesledare och antecknare: Ulrika Fröberg
Jag ställde som inledning några frågor jag tänkt ut innan:
- Kan Open space-formatet funka för att prata lånediskfrågor-arbetsflöden i Koha?
- Vilka arbetsområden/flöden inom cirkulation upplevs som problematiska?
- Hur undviker vi att försöka ”göra om” Koha till vårt gamla bibliotekssystem som vi är vana vid och anpassar våra arbetssätt till Koha?
Sedan böljade samtalet mellan dessa frågor.
- Manualer- där kan vi kolla hur andra gör.
- Använd en testdatabas, där förslag kan testas.
- Senaste låntagaren är något som inte fanns i Koha och som man hade innan.
- Samtal runt reserverade böcker som inte avhämtas.
- Samtal runt temporära poster som gallras när de återlämnas Adressdiskussion Koppling till navet-adressregister. Helena Hylte gjort studie om det.
- Städa bort låntagare när lånekortet gått ut? Rutiner för det.
- Avhämtningshylla- flöden, avgift vid reservation? Avgift avhämtning? Fraktkostnadstabell i Koha titta på var det är smartast att plocka boken. Kort tid som möjligt i lådor- avståndsbaserat och antal transporter/tid. Eget bibliotek går före.
- Minimöten om hur vi arbetar finns inom folkbiblioteksområdet. Kanske något att ta efter?
- Fråga om fjärrlån och hur läget är nu. Böcker och artiklar. Test i Gävle.
- I Slack hjälper alla varandra där finns också en del leverantörer.
- Funktionstangenter används på GUB. Bra för att minska arbete med mus.
- Slack-kanal för cirkulationsfrågor-nä det funkar nog inte så bra.
- Jobbskuggning idealiskt för at följa andras rutiner .
- Stängt öppet liggetider, återlämningstider.
- Lite prat med Södertörn högskola som inte gått över till Koha (ännu)
16.00-16.30 Svensk fjärrlånemodul till Koha, Hans Pålsson, Högskolan Kristianstad
Svenska fjärrlånemodulen är i stort sett klar och Gävle använder den nu skarpt i produktion. Projektdeltagare är Alingsås bibliotek, Högskolan i Gävle, Vaggeryd, Hylte, Högskolan Kristianstad, Högskolan Dalarna och sen Libriotech som utvecklare. En hel del av kommunikationen i projektgruppen sker på Slack. Systemet hämtar var tredje minut poster och information från Libris fjärrlån. I OPAC så kommer det upp ett nytt menyalternativ till vänster och klickar man på det så kommer en lista på låntagarens fjärrlåneärenden upp.
Presentation: http://koha.se/wp-content/uploads/2019/04/2019-Skövde-Hans-Pålsson-Svensk-fjärrlånemodul-till-Koha.pdf
16.30-16.45 Information från styrgruppen
De olika arbetsgrupperna som arbetat under året presenterade sin verksamhet. Man annonserade att det finns plats för 2-3 ytterligare medlemmar i styrgruppen
18.00 Valfri kulturaktivitet
Följ med på en visning av Konstmuseets unika basutställning med konstverk av Anna Sjödahl, Elli Hemberg, Ester Henning, Sigrid Hjertén, Siri Derkert, Kjartan Slettemark, Catti Brandelius, Saadia Hussain, Aida Chehrehgosha och många mer.
Samtidigt som visning av Konsthallen erbjuder vi: Visning av Skövde Kulturhus – Sveriges första kulturhus! Bibliotekschef Anna Gullstrand berättar om kulturhusets historia och visar stadsbiblioteket.
19.00 Valfri after work på Sällskapet – http://sallskapetskovde.se/
Dagsprogram 27 mars 09.00-17.00
Moderator: Örjan Hellström
09.00-09.15 Uppstart dag 2, praktiska frågor
09.15-09.45 Koha-samarbete i Finland (folkbibliotek), Ari Mäkiranta, Koha Suomi Oy
Koha i Joensuu gick först till Evergreen 2011-2013 och sedan sedan juni 2014 använder man Koha. 2015 gick alla folkbibliotek i norra Karelen över till Koha. Det finns idag sex större installationer/samarbeten av Koha i Finland. Den största installationen är Outi med 14 bibliotek och 35 filialer. 1,8 miljoner katalogposter. Den finska Kohaleverantören Koha-Suomi Oy har sex anställda, VD+fyra programmerare+admin). Man har i samarbetet en expertgrupp som prioriterar utvecklingsbehovet och som stöder möjligheten att ha samma version över flera bibliotek. Det finns ett samarbete med vetenskapliga bibliotek. Man vill ha endast en Koha-version. Man kommer ha en Hackfest i Helsingfors i oktober 2019. I Finland rekommenderar man att inte använda Kohas OPAC utan istället en inhemsk version av VuFind som heter Finna och som är översatt till svenska och engelska. I Koha-Suomi använder man Redmine som ärendehanterinssystem.
Presentation: http://koha.se/wp-content/uploads/2019/04/2019-Skövde-Ari-Mäkiranta-Koha-samarbete-i-Finland-folkbibliotek.pdf
09.45-10.15 Koha-samarbete i Finland (akademiska bibliotek), Ere Maijala,
Nationalbiblioteket i Finland
I det akademiska samarbetet så har man begreppet ”Reilu meininki” som betyder ungefär the right way to move forward. I april 2018 tog man beslut att gå över till Koha. Oktober 2018 var första instansen att gå över till Koha. I september 2019 kommer det sista biblioteket att ha gått över till Koha. Man gick från Voyager till Koha och tanken var att Koha skulle ersätta funktioner kring cirkulation och fysisk mediehantering. Det är en öppen allians som består av flera partners. Man har en styrgrupp som hanterar styrning på den högre nivån. Det finns en superanvändargrupp som består av representanter från deltagande bibliotek. Koha-Suomi är en viktig samarbetspartner eftersom man strävar att använda en gemensam kodbas. Ett företag CSC tar hand om serverhanteringen som OS, backups, säkerhet mm.. sen tar nationalbiblioteket hand om Koha och koordination, utveckling, implementation, support, samarbete med andra partners.
Idag har man 17 bibliotek i samarbetet och fem använder Koha i produktion. I september kommer alla att ha gått över. Man har 4 ½ utvecklare i teamet. Man har lagt upp allt utvecklingsarbete i en öppen GitHub. Man använder slack för intern kommunikation. I Finland har man haft en kultur att inte fråga andra om hjälp (eftersom det har tolkats som en signal av ”svaghet”). Detta håller kanske på att ändras.
Presentation: http://koha.se/wp-content/uploads/2019/04/2019-Skövde-Ere-Maijala-Koha-in-Finnish-Academic-Libraries.pdf
10.15-10.30 Frågestund om Koha i Finland
Räcker Kohas REST API för att fungera bra med VuFind?
Nej svarar Ere – man har gjort en hel del arbete i Koha-Soumi att bygga upp nya REST API och komplettera det som saknas i masterutgåvan av Koha. En viktig aspekt säger Ari är att utvecklarna i Finland har direktkontakt med varandra oavsett i vilken verksamhet man är anställd att arbeta.
Har ni lokala installationer av Koha?
Det finns en installation av Finna/VuFind med ett stort index på 64 miljoner poster. Man kan göra en hel del anpassningar visuellt mm för varje Finna/VuFind kund. Men det är en stor serverinstallation.
Har ni översatt backend/frontend till engelska?
Jo det finns gränssnitt både på engelska och finska.
Hur fungerar det att jobba med ett enda aktiebolag när man tjänar alla bibliotek i Finland?
Ari svarar att det har fungerat ganska bra. Det är en del att lära sig men överlag är det inga problem.
Ni har också haft samarbete med kommersiella leverantörer?
Jo det har varit samarbeten säger Ere.
Vilka stadsbibliotek hade folkbiblioteken innan Koha?
Ari svarar att det fanns olika finska leverantörer.
Är alla som bytt till Koha lika nöjda?
Ari säger att det finns en del som saknar olika funktioner. Ere svarar att akademiska bibliotek alltid har något de saknar från tidigare system.
10.30-11.00 Fika
11.00-11.30 Koha på skolbibliotek, Jon Thors, Helenelundskolan i Sollentuna
Jon Thors börjar med att gå igenom de förordningar och regelverk som gäller i Sverige kring skolbibliotek. År 2011 kom en rapport om alla elevers rätt till skolbibliotek. Dock kom inget krav på bemanning så detta resulterade i att alla skolor fortfarande inte har bibliotek. Det är en stor skillnad mellan skolbibliotek än folkbibliotek i aspekterna huvudman, måldokument, målgrupp, roll, arbetsmetoder, lokaler mm. Idag har 50% av Sveriges elever tillgång till skolbibliotek (minimum 20h bemanning per vecka). Helenelundsskolan har ca 8000 lån per år och cirka 930 elever. Man har cirka 75 Legiumanvändare. Deras dåvarande bibliotekssystem var Freelib och det systemet levererade inte alls en lösning på deras behov. Efter omvärldsbevakning och kontakt med Kohaanvändare valde man slutligen Koha. Man valde att anlita en extern leverantör. Slutligen valdes Kreablo som leverantör. Erfarenheterna är mycket goda hittills: användarvänligt, bra stöd i samarbetet/nätverket, förbättrat samarbete med skolans IT-enhet, trevligt att tillhöra en gemenskap, inget känns omöjligt. Dock har man behov av bokomslagsbildvisning via Adlibris.
Presentation: http://koha.se/wp-content/uploads/2019/04/2019-Skövde-Jon-Thors-Skolbibliotek-och-Koha.pdf
11.30-12.00 Avslutande diskussion samt sammanfattning av dagarna.
Två nya styrgruppsmedlemmar bjöds in – Stina Hallin, Lund UB och Örjan Hellström, Kultur Väst. Två styrgruppsmedlemmar trappar ned på sitt engagemang och tackas för deras insatser – Anders Jensen Urstad och Andreas Hedström Mace
12.00-13.00 Lunch på Sällskapet
Dagsprogram 27 mars 13.00-17.00
På eftermiddagen sker två parallella sessioner: Valfri workshop eller hackfest samt Öppen eftermiddag om öppen källkod.
Valfri workshop eller hackfest
Spår 1 Tekniska workshops
Presentationer och diskussioner baserat på inkomna önskemål i anmälan (t ex vyer/css, statistik/sql). Ange gärna vad du skulle vilja arbeta med i anmälan!
• Webbutveckling
• Rapporter och statistik
• Integration Koha – Adlibris
• Förvärv i Koha
Spår 2 Hackfest
Utvecklingsarbete i mindre grupper. Intresse för deltagande görs i anmälan.
15.00-15.30 Fika
19.00 Valfri After Work på Hållbar Restaurang – http://hallbarrestaurang.se
Öppen eftermiddag om öppen källkod
13.00-13.15 Välkommen
Örjan Hellström är moderator och öppnar mötet och välkomnar besökarna.
13.15-14.00 Öppen källkod och offentlig sektor. Björn Lundell, professor i datavetenskap,
Högskolan i Skövde
Björn öppnar med att berätta att det hänt mycket med inställningen till öppen källkod i offentlig verksamhet de senaste 15 åren. Digitalisering är ett begrepp som kommit fram ordentligt de senaste åren och Björn pratar gärna om hållbar digitalisering – hur bygger man hållbara system på ett hållbart sätt? Hur förvaltar man system på ett hållbart sätt. Hur ska man digitalisera så att informationen är läsbar decennier senare? Man bör bara välja lagringsformat som har utvecklade tolkare/läsare inom öppen källkod verksamheten. En av de största utmaningar vi har idag är så kallade cloud lock-in (molninlåsning) där ägaren av data lämnar ifrån sig sin kontroll över datan genom att ladda upp det i osäkra moln. Det finns även bl.a.: standard lock-in, file format lock-in, product lock-in, vendor lock-in, trademark lock-in, competence lock-in, och contract lock-in.
Öppen källkod är källkod som följer den så kallade Open Source Definition som togs fram i slutet av nittiotalet. Vanliga mjukvarulicenser är GPL, Apache 2.0, MIT, BSD, EPL 1.0 & MPL 2.0.
Det övergripande värdet i Europa av öppen källkod uppskattas till €450 miljarder euro.
Idag finns tanken kring öppet skapande i en mängd olika sektorer: ex. open content, open data, open research, open knowledge, open education, open health, open innovation, open music.
Koha är ett lysande exempel på en öppen programvara som har etablerat sig på marknaden och där olika aktörer kan bidra och skapa tjänster/verksamhet.
Presentation: http://koha.se/wp-content/uploads/2019/04/2019-Skövde-Björn-Lundell-OSS-PublicSector.pdf
14.00-14.30 Vad kan Koha? Andreas Hedström Mace, Stockholms universitetsbibliotek
Andreas berättar om vad som utmärker Koha. Det är en traditionell ILS med centrala moduler som: Förvärv, Katalogisering, Cirkulation, Låntagare, Rapporter/Statistik, Periodika, Fjärrlån.
Koha är ett normalt biblioteksdatasystem. Helt webbaserat, fri och öppen programvara. Det är en global gemenskap av tusentals bibliotek och 50-60 deltagare.
Drift kan göras antingen i egen regi eller hos en Kohaleverantör i dennes servermiljö. Man har stöd för flera typer av standarder och API:er.
Hur enkelt är det att ändra i Koha? Antingen ändrar man lokalt i sin egen installation (snabbt) eller så arbetar man långsiktigt och ändrar i den gemensamma internationella utgåvan.
Presentation: http://koha.se/wp-content/uploads/2019/04/2019-Skövde-Andreas-Hedström-Mace-Vad-kan-Koha.pdf
14.30-15.00 Hur fungerar det Svenska Kohanätverket, Hans Pålsson, Högskolan Kristianstad
Hans är bibliotekarie vid Högskolan Kristianstad. Vad är svenska Kohanätverket? Det är oss alla menar Hans. Alla som har koppling till Koha på något sätt utgör en del av nätverket. Biblioteket som vi arbetar vid är också del av nätverket. Det finns projekt, arbetsgrupper, styrgrupp och leverantörer.
Nätverket bildades 2016 och består av 48 bibliotek som i sin tur har flera filialer. Det är bibliotek, museer, verk, myndigheter mfl.
Presentation: http://koha.se/wp-content/uploads/2019/04/2019-Skövde-Hans-Pålsson-Hur-fungerar-det-Svenska-Kohanätverket.pdf
15.00-15.30 Fika
15.30-15.45 Koha på skolbibliotek, Jon Thors, Helenelundskolan i Sollentuna
Koha är så pass lättanvändarvänligt att man kan sätta det i händerna på alla. Man började initialt tänka på att drifta Koha själva men slutligen valde man att låta en leverantör drifta. Man lyckades lösa problematiken med elever som har skyddad identitet genom att ge dem fingerade namn. Man lade till elevernas klassinformation i låntagarregistret med hjälp av input från kohanätverket. När man fick systemet så var låntagarregistret en positiv överraskning. Flera viktiga funktioner fick man i Koha som man inte hade i det tidigare systemet. Man använder Kohas självutlåningsautomat och det fungerar utmärkt.
Hur fungerar det med uppgraderingarna? Det är mer flexibelt än med ett proprietärt system. Det går att välja själv när man ska uppgradera och många nya funktioner som kommer med uppgraderingen är som standard avslagna. Viktiga uppgraderingar som säkerhetsfixar bör man installera.
Finns det en central möjlighet att administrera flera enheter med en personal? Jo det går säger Thors. Man kan som superlibrarian administrera flera filialer.
Jon Thors börjar med att visa några exempel kring Koha.
15.45-16.45 Mingel. Vad vill du veta om Koha? Vid olika stationer i lokalen finns representanter för bibliotek som använder Koha och representanter för leverantörer som erbjuder tjänster kring drift och utveckling. Mingla, fråga och diskutera.
16.45-17.00 Summering och avslutning
Moderator tackar för mötet och deltagandet
Dagsprogram 28 mars 09.00-13.00 (valfri workshop eller hackfest)
09.00-09.15 Uppstart dag 3, praktiska frågor
- Fortsättning av det arbete som påbörjats föregående dag.• Libris-integration / OAI-PMH import från Libris XL till svenska Kohabibliotek• Avgifter (vy) i personalgränsnittet